För energiomställningen spelar vätgas en viktig roll. Den kan lagras och transporteras. Därmed kan förnybar energi användas för nya användningsområden inom industrin och transportsektorn, och CO2-utsläppen kan minskas avsevärt. Det behövs ett tillförlitligt nät för transport av vätgas. Frank Heunemann, Torsten Lotze och Dr. Ludger Hellenthal visar möjligheter och perspektiv i egeNews expertintervju.
Artikeln publicerades nyligen i vår egeNews.
Herr Heunemann, med projektet GET H2 Nukleus finns ett konkret initiativ för att bygga upp ett första offentligt tillgängligt vätgasnät. Vad är drivkraften för en transmissionsnätsoperatör som Nowega att engagera sig så starkt?
Frank Heunemann: Vätgas erbjuder möjligheten att föra in förnybar energi i nya användningsområden, t.ex. industriprocesser, och där på kort sikt minska CO2-utsläppen avsevärt. Den kan lagras och framför allt transporteras effektivt. Som transmissionsnätsoperatör har vi omfattande erfarenhet av transport av naturgas och kan även bygga upp ett vätgastransmissionsnät. Utan ett tillförlitligt nät för transport av vätgas, som är tillgängligt utan diskriminering, kommer ingen vätgasekonomi att kunna växa fram i Tyskland och Europa. Genom vårt deltagande i projektet tar vi alltså en viktig roll i genomförandet av energiomställningen.
Hur mycket nytt transmissionsnät behöver enligt er byggas, eller kan de tyska transmissionsnätsoperatörerna ställa om befintliga naturgasledningar?
Frank Heunemann: Särskilt i transmissionsnätet kan befintliga ledningar ställas om från naturgas till vätgas. För detta finns en plan från transmissionsnätsoperatörerna (se grafik) för att bygga upp ett visionärt vätgastransmissionsnät (grönt) i Tyskland. För detta 5 900 km långa nät skulle bara en liten del av ledningarna behöva byggas ny. En första del av detta nät har redan konkretiserats ytterligare med grön gas-varianten av NEP Gas för tidshorisonten fram till 2030 (blått). Omställningen av ledningarna är inte bara mer kostnadseffektiv och snabbare än nybyggnation, utan ökar också acceptansen för energiomställningen genom den tydliga minskningen av byggrelaterade ingrepp.
Hittills har vätgasbehoven från raffinaderier och stålverk stått i fokus. Herr Lotze, hur bedömer distributionsnätsoperatörerna i Tyskland situationen? Hur och när kommer distributionsnätet in i bilden?
Torsten Lotze: Gasinfrastrukturen i distributionsnäten är till stora delar lämplig för att transportera naturgas med 20 % vätgas, och detsamma gäller även för ren vätgas. De rörmaterial som används i distributionsnätet (låglegerade stål, PE 80/100, PVC) har i grunden motsvarande materialkompatibilitet. En bedömning måste göras av befintliga, okända installationer, t.ex. armaturer, avseende material/funktion för den konkreta användningen av vätgas, om ingen analogi kan dras till redan bedömda installationer. De regler som gäller för gasbranschen enligt DVGW anpassas för närvarande avseende inmatning av 20 vol.% vätgas och för ren vätgas. Vid nya distributionsnät med 100 % vätgas bör dessutom rör med extra permeationsspärr användas för att förhindra eller begränsa vätgaspermeation.
Vilka möjligheter ser ni för nya distributionsnät med 100 % vätgas? Det finns säkert också många företag som är intresserade av att använda vätgas i stället för naturgas?
Torsten Lotze: Hur och var rena vätgasnät uppstår beror i hög grad på efterfrågan. I dag är vätgas betydligt dyrare än naturgas, så ett rent vätgasdistributionsnät är beroende av kunder i detta nät som vill använda ren vätgas, t.ex. vätgastankstationer eller företag som ställer om helt till förnybart och vill använda vätgas i stället för naturgas.
Herr Hellenthal, ni utvecklar sådana verksamhetsområden och ser stor potential för vätgas inom transportsektorn. Hur kommer vätgas först att etablera sig inom transport?
Dr. Ludger Hellenthal: Först ser vi behoven för vätgasdrivna lastbilar, som särskilt inom förutsägbar regional logistik och på europeiska transportrutter behöver en vätgasinfrastruktur. På grund av CO2-skatten och RED II-kraven kommer vätgasens marknadsandel och den nödvändiga tankstationsinfrastrukturen stegvis att öka avsevärt.
Handlar det då uteslutande om grön vätgas inom transportsektorn? Alltså vätgas från förnybar energi?
Dr. Ludger Hellenthal: Inom vissa industriområden kommer efterfrågan sannolikt att vara så stor att vätgas av ”andra färger” tillfälligt också kan/bör användas. Vi hamnar då ”i den gröna vätgasen”. Inom mobilitet bör grön vätgas användas direkt för att uppnå maximal CO2-reduktion och även köra med lägre utsläpp i innerstäderna. I slutändan handlar det om att ställa om hela transportsektorn till förnybar energi. Tåg kör redan vätgasbaserat och även Airbus vill utveckla sina flygplan mot vätgasdrift. Spännande blir också utvecklingen av de övriga sektorerna för industri, raffinaderier och även på sikt hushållsanvändningar från 2025/2030 och framåt.
Källa: Hållbarhet
