Vätgas spelar en viktig roll för energiomställningen. Den är lagringsbar och kan transporteras. Detta gör att förnybar energi kan användas för nya användningsområden inom industrin och transportsektorn, och koldioxidutsläppen kan minskas avsevärt. Ett tillförlitligt nät för vätgastransport är nödvändigt. Frank Heunemann, Torsten Lotze och Dr. Ludger Hellenthal presenterar möjligheter och perspektiv i expertintervjun i egeNews.
Artikeln publicerades nyligen i vår egeNews.
Herr Heunemann, med projektet GET H2 Nukleus finns det ett konkret projekt för att bygga upp ett första offentligt tillgängligt vätgasnät. Vad driver en transportnätsoperatör som Nowega att engagera sig så starkt?
Frank Heunemann: Vätgas erbjuder möjligheten att föra in förnybar energi i nya användningsområden, t.ex. industriella processer, och att snabbt minska koldioxidutsläppen avsevärt här. Den är lagringsbar och kan framför allt transporteras effektivt. Som transportnätsoperatör har vi omfattande erfarenhet av transport av naturgas och kan även bygga upp ett vätgastransportnät. Utan ett tillförlitligt, icke-diskriminerande nät för transport av vätgas kommer ingen vätgasekonomi att kunna utvecklas i Tyskland och Europa. Genom vårt deltagande i projektet tar vi alltså en viktig roll i genomförandet av energiomställningen.
Hur mycket nytt transportnät kommer enligt din åsikt att behöva byggas, eller kan de tyska transportnätsoperatörerna konvertera befintliga naturgasledningar?
Frank Heunemann: Just i transportnätet kan befintliga ledningar konverteras från naturgas till vätgas. Transportnätsoperatörerna har en plan för detta (se grafik) för att bygga upp ett visionärt vätgastransportnät (grönt) i Tyskland. För detta 5 900 km långa nät skulle endast en liten del av ledningarna behöva byggas om. En första del av detta nät har redan konkretiserats ytterligare med grüngasvarianten av NEP Gas för tidshorisonten fram till 2030 (blått). Konverteringen av ledningarna är inte bara billigare och snabbare än en nybyggnation, utan ökar också acceptansen för energiomställningen genom den betydande minskningen av byggnadsingrepp.

Hittills har raffinaderier och stålverk stått i fokus för vätgasbehovet. Herr Lotze, hur bedömer distributionsnätsoperatörerna i Tyskland situationen? Hur och när kommer distributionsnätet in i bilden?
Torsten Lotze: Gasinfrastrukturen i distributionsnäten är till stora delar lämplig för att transportera naturgasen med 20 % vätgas, detsamma gäller för ren vätgas. De ledningsmaterial som används i distributionsnätet (låglegerade stål, PE 80 / 100, PVC) har i princip motsvarande materialkompatibilitet. En bedömning av befintliga okända installationer, t.ex. armaturer, måste göras med avseende på material / funktion för den specifika användningen av vätgas, om ingen analogislutsats är möjlig till redan bedömda installationer. De regler för gasbranschen som gäller enligt DVGW anpassas för närvarande med avseende på inmatning av 20 volymprocent vätgas och för ren vätgas. För nya distributionsnät med 100 % vätgas bör dessutom rör med ytterligare permeationsspärr användas för att förhindra eller begränsa vätgaspermeation.
Vilka möjligheter ser du för nya distributionsnät med 100 % vätgas? Det finns säkert också många kommersiella företag som är intresserade av att använda vätgas istället för naturgas?
Torsten Lotze: Hur och var rena vätgasnät uppstår beror mycket på efterfrågan. Idag är vätgas betydligt dyrare än naturgas, så ett rent vätgasdistributionsnät beror på kunder i detta nät som vill använda ren vätgas, t.ex. vätgastankstationer eller kommersiella företag som helt vill ställa om till förnybart och använda vätgas istället för naturgas.

Herr Hellenthal, ni utvecklar sådana kommersiella områden och ser stor potential för vätgas inom transportsektorn. Hur kommer vätgas först att etablera sig inom transport?
Dr. Ludger Hellenthal: Först ser vi behoven för vätgaslastbilar, som behöver en vätgasinfrastruktur just inom den beräkningsbara regionallogistiken och på europeiska transportrutter. På grund av koldioxidskatten och RED II-kraven kommer vätgasmarknadsandelen och den nödvändiga tankstationsinfrastrukturen gradvis att öka avsevärt.

Är det då uteslutande grön vätgas inom transportsektorn? Alltså vätgas från förnybar energi?
Dr. Ludger Hellenthal: Inom vissa industriområden kommer efterfrågan förmodligen att vara så stor att vätgas av ”andra färger” också kan / bör användas övergångsvis. Vi hamnar då ”i den gröna vätgasen”. Inom mobilitetsområdet bör direkt grön vätgas användas för att uppnå maximal koldioxidreduktion och även för att köra mer utsläppssnålt i innerstäderna. I slutändan handlar det om att ställa om hela transportsektorn till förnybar energi. Tåg kör redan vätgasbaserat och även Airbus vill utveckla sina flygplan i riktning mot vätgasdrift. Spännande blir då också utvecklingen av de övriga sektorerna för industri, raffinaderier och även perspektiviskt hushållsanvändning från 2025/2030 och framåt.