Metoder i översikt
Läggningsmetoder inom rörledningsbyggande
Oavsett om det gäller sanering av befintliga ledningar eller nyläggning av hela sträckor – valet av lämplig läggningsmetod avgör säkerhet, livslängd och ekonomi.
Våra moderna rörsystem i polyeten (PE) möjliggör både klassisk öppen schaktning och innovativa schaktfria metoder. Vi rådgör gärna utförligt och väljer tillsammans den metod som passar ert projekt!
Våra moderna rörsystem i polyeten (PE) möjliggör både klassisk öppen schaktning och innovativa schaktfria metoder. Vi rådgör gärna utförligt och väljer tillsammans den metod som passar ert projekt!
Läggningsmetoder vid rörsanering
Många befintliga ledningsnät når sina gränser på grund av ålder. En sanering erbjuder här ett ekonomiskt och tekniskt övertygande alternativ till nybyggnation. Det är framför allt de slutna läggningsmetoderna med minimala ingrepp i infrastruktur och miljö som står i fokus.
Oavsett om det gäller relining, berstlining eller close-fit-metod är våra rör utmärkt lämpade för slutna metoder tack vare sina särskilda materialegenskaper. Efter saneringen kan rörens integritet kontrolleras och dokumenteras på ett tillförlitligt sätt – en klar fördel för kvalitetssäkring och driftsäkerhet.
Källa: Hållbarhet
Snabbnavigering
Relining
Relining lämpar sig för sanering av defekta rörledningar. Beroende på det gamla rörets skick uppstår repor och skåror i det nya röret. Särskilt V-nahtsvetsade stålrör innebär en hög risk.
Fördelar med relining-metoden:
Ekonomisk lösning för längre sträckor, särskilt vid begränsad tillgänglighet
Liten påverkan på yta och omgivning, eftersom nästan inga öppna schakt behövs
Det gamla röret stannar i marken, vilket minskar byggtid och jordarbeten avsevärt
Extra skydd genom det omslutande gamla röret
Även möjligt med mediebyte, t.ex. från avlopp till kabelskyddsrör
Relining räknas till de schaktfria renoveringsmetoderna. Funktionsförmågan hos befintliga ledningar återställs under fullständig eller delvis användning av den ursprungliga substansen och med utnyttjande av den befintliga ledningssträckningen. Industriellt förtillverkade och provade plaströr används, som dras eller skjuts in i det gamla röret med eller utan ringrum. Vid rohrstrangrelining förspänns hela sträckan utanför indragningsgropen, vid langrohrrelining kopplas rörskotten samman vid indragningen i indragningsgropen.
Beroende på det gamla rörets skick måste det nya röret förutom den tätande funktionen även överta statiska uppgifter. Med relining följer en tvärsnittsreducering, som ofta är önskvärd av kapacitetsanpassningsskäl, t.ex. genom utflyttning av industri, näringsliv och befolkning. De nya plaströren har strömningstekniskt relativt låga motståndsvärden. De medför, som praktiken visar, trots tvärsnittsreduceringen ofta en ökning av genomströmningen jämfört med de gamla rör som behöver saneras.
Ringrummet mellan det gamla röret och PE-ledningen tätas efter att byggåtgärden avslutats. Styrningar och distanshållare fixerar och säkrar ledningen i önskad position. Ballastering med vatten ger stöd. Vid tätning måste ledningens bucklingstryckfasthet beaktas för att förhindra tvärsnittsdeformation. En dräneringseffekt genom tillflödande grundvatten förhindras genom tätning.
Gamla rörledningar innehåller mycket ofta armaturer, svetsgodskvarlevor, grova svetsnadsytor som kan orsaka ytskador vid indragning av det nya röret. Därför erbjuder vi på egeplast skyddsmantelrör i olika varianter.
Fördelar med close-fit-lining-metoden:
Schaktfri sanering med minimalt ingrepp i ytan
Inget kvarvarande ringrum mellan gammal och ny ledning
Liten tvärsnittsreducering, eftersom linern ligger tätt an
Lämplig för olika medier: dricksvatten, avloppsvatten och gas
Hög kemisk beständighet och lång livslängd
Inför förnyelsen separeras rörledningen. Efter en TV-undersökning avlägsnas avlagringar och hinder noggrant. Vid behov installeras en provisorisk lösning för försörjning av abonnenter under byggtiden. Därefter dras close-fit-linern in i den ledning som ska saneras med hjälp av motorvinschar. Sedan värms linern upp under hetånga. Därvid aktiveras ”memory-effekten”. Genom tillförsel av ånga och tryck spänns close-fit-röret ut i sin egentligen runda form och anpassar sig vid utfällningen exakt till det gamla rörets vägg. Säkert förbundet genom heizwendel-muffsvetsning kopplas den sanerade tryckledningen eller självfallsledningen åter in i det befintliga nätet.
Efter framgångsrikt tryckprov och ledningsspolning är den nya ledningen driftklar.
Berstlining
Energitillförseln för berstning av rören sker slagande genom modifierade jordraketer eller rammar. Berst- och uppvidgningskroppen förs stabiliserande i röret med hjälp av lina och vinsch. Dynamiska metoder lämpar sig särskilt för användning i kompakterad eller stenig mark och för spröda gamla rör av gjutjärn, stengods eller betong.
Fördelar med berstlining-metoden:
Ekonomisk lösning för längre sträckor, särskilt vid begränsad tillgänglighet
Liten påverkan på yta och omgivning, eftersom nästan inga öppna schakt behövs
Det gamla röret stannar i marken, vilket minskar byggtid och jordarbeten avsevärt
Extra skydd genom det omslutande gamla röret
Även möjligt med mediebyte, t.ex. från avlopp till kabelskyddsrör
Den hydrauliskt genererade berstkraften överförs via ett stängsystem till berst- och uppvidgningskroppen. Statisk berstlining används för berstning av gamla rör av spröda och duktila material; de senare skärs med en speciell rullkniv i rörbotten. En efterföljande uppvidgning förskjuter det gamla röret och kalibrerar berstkanalen för indragningsförloppet.
Genom berst- och indragningsförloppet belastas det nya röret kraftigt. Gamla rörskärvor orsakar repor och fåror, stenar ger upphov till punktbelastningar i slutläget.
Av denna anledning rekommenderas i DVGW-regelverket GW 323 användning av skyddsmantelrör. I övrigt gäller även här kraven avseende minsta tjocklek vid skador eller iakttagande av tillåtna dragspänningar som vid övriga schaktfria läggningsmetoder.
Vid berstlining dras en berst- och uppvidgningskropp genom det gamla röret, rörskärvorna förskjuts in i marken och samtidigt dras ett industriellt förtillverkat rör med samma eller större diameter in. Den omgivande marken måste vara förskjutbar, läget och skicket hos parallellt löpande ledningar måste vara kända. Det finns dynamiskt och statiskt arbetande system som kan bryta upp nästan alla rörmaterial, även armerad betong.
Beroende på material och skick hos det gamla röret uppstår repor och skåror i det nya röret. Skärvor och stenar orsakar punktlaster under drift. Därför erbjuder vi på egeplast skyddsmantelrör i olika varianter.
Dynamisk berstlining
Statisk berstlining
Läggningsmetoder vid nyläggning
Från öppen schaktning till innovativa tekniker som plöjning, fräsning eller horisontalborrning finns olika metoder tillgängliga för nya ledningsavsnitt.
Anpassat till era projektmål och de lokala förhållandena hittar vi den metod som passar ert projekt. Därvid drar ni nytta av våra moderna PE-rörsystem med hög flexibilitet vid läggning och långa nyttjandetider på över 100 år.
Öppen läggning med sandbädd
Vid läggning i öppen schaktning med sandbädd definieras rörledningszonen exakt, röret läggs i en skyddande sandbädd. Därefter måste ytorna återställas.
Fördelar med öppen läggning med sandbädd:
Beprövad standardmetod med högsta driftsäkerhet
Optimalt skydd mot repor och punktlaster
Enkel kvalitetskontroll under inbyggnad
Lämplig för alla rörmaterial och medier
Avseende schaktutförande gäller bl.a. DIN 4124 ”Baugruben und Gräben”, som exakt fastställer hur arbetsrumsbredder och spontning ska utföras. Röret måste vara fritt från fåror och repor, sedan prepareras den mark som omger röret så att det tryckhållande mediumröret skyddas mot yttre påverkan. I DIN EN 805 och DVGW-riktlinjen W 400-2 föreskrivs en inbäddning av röret i sand eller fingrus.
Öppen läggning utan sandbädd
Vid läggning i öppen schaktning utan sandbädd läggs röret direkt i schaktet. Därefter måste ytorna återställas.
Fördelar med öppen läggning utan sandbädd:
Kostnadsbesparande, eftersom sandbädd kan undvikas
Användning av befintlig schaktmassa möjlig (förutsatt komprimebart material)
Kortare byggtid och mindre logistik
Miljövänligare genom mindre materialanvändning
Källa: Hållbarhet
Ökande kostnadstryck tvingar många försörjare att ifrågasätta om en omfattande sandbädd för den nya ledningen är nödvändig. Om schaktmassan är komprimerbar kan denna återanvändas för återfyllning – i stället för sand. Förutsättning för sådana läggningsförhållanden är ett rörsystem som klarar de här förekommande, förhöjda belastningarna.
Att avstå från sandbädd kan leda till att stenar under längre tid belastar rörets yttervägg punkt- eller linjeformigt – utöver driftlaster som inre tryck, jord- eller trafikbelastningar. Om skydd genom sandbädd utelämnas måste det valda rörsystemet kunna motstå typiska ytskador genom repor och särskilt punktlaster, så att dessa inte leder till spänningssprickor. Därför erbjuder vi på egeplast skyddsmantelrör i olika varianter.
Plöjningsmetod
Vid denna metod plöjs det nya röret kontinuerligt in och rörskåran stängs omedelbart igen.
Förutsättning för sådana läggningsförhållanden är ett rörsystem som klarar de här förekommande, förhöjda belastningarna.
Beroende på markförhållandena kan det hända att den nylagda rörledningen repas ytligt (max. 10 % av väggtjockleken är tillåtet). Dessutom kan stenar under längre tid belasta rörets yttervägg punkt- eller linjeformigt – utöver driftlaster som inre tryck, jord- eller trafikbelastningar.
Förutsättning för sådana läggningsförhållanden är ett rörsystem som klarar de här förekommande, förhöjda belastningarna.
Beroende på markförhållandena kan det hända att den nylagda rörledningen repas ytligt (max. 10 % av väggtjockleken är tillåtet). Dessutom kan stenar under längre tid belasta rörets yttervägg punkt- eller linjeformigt – utöver driftlaster som inre tryck, jord- eller trafikbelastningar.
Fördelar med plöjningsmetoden:
Mycket hög läggningskapacitet (upp till ca 5 km per dag)
Minimalt markingrepp och snabb återställning
Ingen grundvattensänkning erforderlig
Särskilt ekonomiskt för långa sträckor i obebyggda områden
Plogens påverkan på marken är relativt liten. En grundvattensänkning är inte nödvändig vid denna läggningsmetod. Därför är denna läggningsmetod, även genom de ringa markskador som uppstår, mycket miljövänlig. Metoden kan användas upp till jordartsklass 5 i obebyggda områden. Beroende på jordartsklass kan läggningsdjup upp till 2 meter realiseras.
Läggning med plöjningsmetod är med upp till 5 000 meter lagd rörledning per arbetsdag förmodligen den mest ekonomiska formen av nyläggning av en rörledning. Läggningsenheten består av läggningsplogen med plogsvärd och läggningslåda samt en linvinsch installerad på en lastbil eller bandfordon. Läggningsenheten dras av linvinschen i riktning mot detta fordon. När plogen når fordonet ställs linvinschen i position vid nästa sträckpunkt och förloppet upprepas. I startgropen sänks plogsvärd till önskat läggningsdjup. Beroende på rördiameter, upp till OD 225 mm är läggning möjlig, kan flera rörledningar plöjas in samtidigt. I den efterföljande läggningslådan förs rörledningarna uppifrån ner i marken. Marken sluter sig igen bakom plogsvärd genom egen vikt, förloppet kan dock påskyndas genom maskineinsats. Punktlaster, utlösta av t.ex. stenar i marken, kan orsaka skada på rörledningen. För att uppnå den eftersträvade minsta nyttjandetiden i verkligheten bör rörledningar av ett material med bevisad hög spänningssprickbeständighet användas.
En variant av plöjningsmetoden, särskilt för rörmaterial vars tillåtna böjradier är för stora för normal plog, är raketplöjningsmetoden. Metodförloppet är identiskt, endast införandet av rörledningen sker i längdriktning. Det innebär att rörsträngen dras tillsammans med plogsvärd över hela läggningslängden. Genom de betydligt högre mekaniska belastningarna måste rörledningarna ha ett extra rörytterskydd. Därvid ska beaktas att de tillåtna dragkrafterna för rörledningen och förbindningen inte överskrids. Rörsträngens längd begränsas av dragkrafterna.
Källa: Hållbarhet
Fräsmetod
Specialutrustning fräser ett smalt schakt, i vilket det flexibla röret läggs i samma arbetsmoment. Schaktmassan används som återfyllnadsmaterial.
Beroende på markförhållandena kan det hända att den nylagda rörledningen repas ytligt (max. 10 % av väggtjockleken är tillåtet). Dessutom kan stenar under längre tid belasta rörets yttervägg punkt- eller linjeformigt – utöver driftlaster som inre tryck, jord- eller trafikbelastningar – och därmed orsaka skador.
Beroende på markförhållandena kan det hända att den nylagda rörledningen repas ytligt (max. 10 % av väggtjockleken är tillåtet). Dessutom kan stenar under längre tid belasta rörets yttervägg punkt- eller linjeformigt – utöver driftlaster som inre tryck, jord- eller trafikbelastningar – och därmed orsaka skador.
Fördelar med fräsmetoden:
Smalt schakt för mindre ytuppbrytning
Användbar upp till jordartsklass 7 (även i svåra jordar)
Schaktmassa kan användas som återfyllnadsmaterial
Kombinerbar med långa rörlängder för snabb läggning
En motordriven fräs öppnar ett smalt schakt på upp till 60 cm bredd och ett djup på upp till 2,5 m. I detta schakt läggs röret och nästan samtidigt sker återfyllningen av schaktet, i regel med schaktmassan. Till skillnad från plöjningsmetoden kan även svåra jordar upp till jordartsklass 7 bearbetas med denna metod. Läggningskapaciteten beror i hög grad på den rådande jordartsklass, men är lägre än vid läggning med plöjningsmetod. Eftersom vid denna metod i regel ingen läggning av rörledningen i sandbädd enligt teknikens regler sker, bör rörledningar av ett material med bevisad hög spänningssprickbeständighet användas.
Markförskjutning (jordraket)
Med hjälp av en jordraket "skjuts" i allmänhet husanslutningsledningar över några meter genom marken. Den anstående marken kan repa det nya röret otillåtet djupt. Maximalt 10 % rispdjup av rörväggen är därvid tillåtet. Vidare orsakar omgivande stenar punktlaster.
Fördelar med fräsmetoden:
Schaktfri kortsträcksläggning, ideal för husanslutningar
Mycket liten ytpåverkan
Snabb byggframgång, knappt några trafikbegränsningar
Kostnadseffektivt vid korta längder
Läggningsmetoden markförskjutning med jordraket används oftast inom området för husanslutningar. En pneumatiskt driven hammare driver upp ett hålrum, i vilket den nya rörledningen bäddas. För detta måste marken vara tillräckligt förskjutbar. I lösa och mjuka jordar är ett statiskt stöd för jordraketen nödvändigt, eftersom ingen tillräcklig friktion med marken för självständig framdrivning byggs upp. Utformningen av framdrivningskanalen är därför i stenig mark genom den sidledes förskjutningen av stenarna mer precis. Sidledes utbrytning av jordraketen sker i ringa omfattning. Pejling av målet sker i startgropen. Med denna metod kan rörledningar upp till OD 200 mm läggas.
Horisontalborrningsmetod
Horisontalborrningsmetoden (HDD) är en styrbar våtborrningsmetod. Beroende på markens beskaffenhet och borrningsradie äventyrar repor och skåror samt punktlaster genom stenar det nyindragna röret.
Fördelar med horisontalborrningsmetoden:
Schaktfri sanering med minimalt ingrepp i ytan
Möjlighet till tvärsnittsförstoring med upp till tre nominella vidder
Hög ekonomi genom reducerad byggtid och mindre anläggningsarbete
Lämplig för olika medier: dricksvatten, avloppsvatten och gas
Statiskt självbärande och nyskick rörledning
Horisontalborrningsmetoden används till exempel vid längdläggningar, dykningar och byggnadsunderfarter, vid dränerings- och bevattningsuppgifter, för kabelläggning i trafikledningstekniken och vid sluttnings- och dammsäkringsåtgärder. Styrningen av borrningen sker genom vridning av det avvinklade pilotborrkroppen i borrhålet.
Borrsuspensionen strömmar med högt tryck ut ur borrkroppen, lossar marken samt stenar och transporterar borrsmutsen ur borrhålet. Borrsuspensionen anpassas till respektive underlag och kan förutom bentonit, ett lermineral, innehålla ytterligare tillsatser som t.ex. har en extra stödjande verkan på borrkanalen.
Beroende på önskad rördiameter krävs efter pilotborrningen flera uppvidgningsborrningar för att förbereda borrkanalen för insprutning av den medieförande ledningen. Ett slagverk, som i stenig mark upp till jordartsklass 5, delvis även jordartsklass 6, kan kopplas till, underlättar inte bara framdrivningen utan även styrförloppet. Vid borrningar i berg förkopplas en borrhålsmotor med rullmejslar.
Enligt DVGW-arbetsblad GW 321 ”Steuerbare horizontale Spülbohrverfahren für Gas- und Wasserrohrleitungen – Anforderungen, Gütesicherung und Prüfung” måste rörledningarna för förnyelse i dricksvattennät minst motsvara trycksteg 10 bar. Under indragningsförloppet får rören inte belastas utöver de tillåtna dragkrafterna. Enligt DVGW-arbetsblad GW 321 respektive på uppdragsgivarens begäran ska därför de dragkrafter som direkt verkar på mediumröret mätas och protokollföras. Mätningen sker med en dragkraftsmätanordning som är monterad framför det rör som ska dras in. På grund av de mekaniska belastningar som uppstår vid denna läggningsmetod bör särskilt vid små rördiametrar endast rörledningar i serien SDR 11 användas.
Nyttjandetiden för den nylagda rörledningen är beroende av graden av integritet. Skador på upp till 10 % av rörväggtjockleken tolereras av materialet, därutöver gående repor och fåror minskar försörjningsledningens nyttjandetid. Av denna anledning rekommenderas även i DVGW-regelverket GW 321 användning av skyddsmantelrör.